Efter denKULVENTILERanvänds under lång tid kommer tätningsytan på ventilskivan och ventilsätet att slitas och tätheten minskar. Att reparera tätningsytan är en stor och mycket viktig uppgift. Den huvudsakliga reparationsmetoden är slipning. För hårt slitna tätningsytor är det svetsning av ytan och sedan slipning efter svarvning.

1 Rengörings- och inspektionsprocess

Rengör tätningsytan i oljetråget, använd ett professionellt rengöringsmedel och kontrollera tätningsytans skador under rengöringen. Fina sprickor som är svåra att identifiera med blotta ögat kan upptäckas genom fläckdetektering.

Efter rengöring, kontrollera tätheten på skivan eller slussventilen och ventilsätets tätningsyta. Använd röd färg och penna vid kontroll. Använd röd färg för att testa det röda, kontrollera tätningsytans avtryck för att bestämma tätningsytans täthet; eller använd en penna för att rita några koncentriska cirklar på ventilskivans och ventilsätets tätningsyta, och rotera sedan ventilskivan och ventilsätet ordentligt och kontrollera penncirkeln. Torka av ytan för att bekräfta tätningsytans täthet.

Om tätheten inte är god kan en vanlig plan platta användas för att inspektera tätningsytan på skivan eller spjället respektive ventilhusets tätningsyta för att bestämma slipningsläget.

2 slipningsprocess

Slipningsprocessen är i huvudsak en skärprocess utan svarv. Djupet av gropfläckar eller små hål på ventilhuvudet eller ventilsätet är generellt inom 0,5 mm, och slipningsmetoden kan användas för underhåll. Slipningsprocessen är indelad i grovslipning, mellanslipning och finslipning.

Grovslipning är att eliminera defekter som repor, intryckningar och korrosionspunkter på tätningsytan, så att tätningsytan kan uppnå en högre nivå av planhet och en viss grad av jämnhet, och lägga grunden för mittslipning av tätningsytan.

Grovslipning använder sliphuvud eller slipsätesverktyg, grovkornigt sandpapper eller grovkornig slippasta, med en partikelstorlek på 80#-280#, grov partikelstorlek, stor skärvolym, hög effektivitet, men djupa skärlinjer och grov tätningsyta. Därför behöver grovslipning bara smidigt avlägsna gropfrätning i ventilhuvudet eller ventilsätet.

Mellanslipning är avsedd att eliminera ojämnheter på tätningsytan och ytterligare förbättra tätningsytans planhet och jämnhet. Använd finkornigt sandpapper eller finkornigt slipmedel, partikelstorleken är 280#-W5, partikelstorleken är fin, skärmängden är liten, vilket är fördelaktigt för att minska ojämnheten; samtidigt bör motsvarande slipverktyg bytas ut och slipverktyget ska vara rent.

Efter mittslipningen ska ventilens kontaktyta vara blank. Om du ritar några streck på ventilhuvudet eller ventilsätet med en penna, vrid ventilhuvudet eller ventilsätet lätt runt och sudda ut blyertslinjen.

Finslipning är den senare processen för ventilslipning, främst för att förbättra tätningsytans jämnhet. För finslipning kan den spädas ut med motorolja, fotogen etc. med W5 eller finare fraktioner, och sedan använda ventilhuvudet för att slipa ventilsätet istället för att dra, vilket är mer gynnsamt för tätningsytans täthet.

Vid slipning, vrid den medurs cirka 60-100° och vrid den sedan cirka 40-90° i motsatt riktning. Slipa försiktigt en stund. Detta måste kontrolleras en gång. När slipningen blir ljus och blank kan den ses på ventilhuvudet och ventilsätet. När det finns en mycket tunn linje och färgen är svart och ljus, gnugga den lätt med motorolja flera gånger och torka av den med ren gasbinda.

Efter slipning, åtgärda andra defekter, det vill säga montera så snart som möjligt, för att inte skada ett slipat ventilhuvud.

Manuell slipning, oavsett om det är grovslipning eller finslipning, går alltid igenom slipningsprocessen med lyftning, sänkning, rotation, fram- och återgående rörelser, gängning och reversering. Syftet är att undvika upprepning av slipkornsspåret, så att slipverktyget och tätningsytan kan slipas jämnt, och tätningsytans planhet och jämnhet kan förbättras.

3:e inspektionsfasen

I slipningsprocessen genomförs alltid inspektionssteget. Syftet är att hålla sig uppdaterad om slipningssituationen hela tiden, så att slipningskvaliteten kan uppfylla de tekniska kraven. Det bör noteras att vid slipning av olika ventiler bör slipverktyg som är lämpliga för olika tätningsytor användas för att förbättra slipningseffektiviteten och säkerställa slipningskvaliteten.

Ventilslipning är ett mycket noggrant arbete som kräver ständig erfarenhet, utforskning och förbättring i praktiken. Ibland är slipningen mycket bra, men efter installationen läcker det fortfarande ånga och vatten. Detta beror på att det finns en risk för slipningsavvikelser under slipningsprocessen. Slipstången är inte vertikal, sned eller slipverktygets vinkel är avvikande.

Eftersom slipmedlet är en blandning av slipmedel och slipvätska, är slipvätskan endast vanlig fotogen och motorolja. Därför är nyckeln till rätt val av slipmedel rätt val av slipmedel.

4Hur väljer man korrekt ventilslipmedel?

Aluminiumoxid (AL2O3) Aluminiumoxid, även känd som korund, har hög hårdhet och används flitigt. Används vanligtvis för att slipa arbetsstycken av gjutjärn, koppar, stål och rostfritt stål.

Kiselkarbid (SiC) Kiselkarbid finns i grönt och svart, och dess hårdhet är högre än aluminiumoxidens. Grön kiselkarbid är lämplig för slipning av hårda legeringar; svart kiselkarbid används för slipning av spröda och mjuka material, såsom gjutjärn och mässing.

Borkarbid (B4C) har en hårdhet som är näst efter diamantpulver och hårdare än kiselkarbid. Den används huvudsakligen för att ersätta diamantpulver för att slipa hårda legeringar och slipa hårda förkromade ytor.

Kromoxid (Cr2O3) Kromoxid är ett slags slipmedel med hög hårdhet och extremt fint material. Kromoxid används ofta vid finslipning av härdat stål och används vanligtvis för polering.

Järnoxid (Fe2O3) Järnoxid är också ett mycket fint ventilslipmedel, men dess hårdhet och slipeffekt är sämre än kromoxid, och dess användningsområde är densamma som kromoxid.

Diamantpulver är kristallin sten C. Det är ett hårt slipmedel med god skärprestanda och är särskilt lämpligt för slipning av hårda legeringar.

Dessutom har tjockleken på slipmedlets partikelstorlek (slipmedlets partikelstorlek) en betydande effekt på slipeffektiviteten och ytjämnheten efter slipning. Vid grovslipning krävs inte ventilarbetsstyckets ytjämnhet. För att förbättra slipeffektiviteten bör grovkorniga slipmedel användas; vid finslipning är slipmånsen liten och arbetsstyckets ytjämnhet krävs att den är hög, så finkorniga slipmedel kan användas.

När tätningsytan är grovslipad är slipkornstorleken vanligtvis 120#～240#; för finslipning är den W40～14.

Ventilen modulerar slipmedlet, vanligtvis genom att tillsätta fotogen och motorolja direkt till slipmedlet. Slipmedlet blandat med 1/3 fotogen plus 2/3 motorolja och slipmedel är lämpligt för grovslipning; slipmedlet blandat med 2/3 fotogen plus 1/3 motorolja och slipmedel kan användas för finslipning.

Vid slipning av arbetsstycken med högre hårdhet är effekten av att använda ovan nämnda slipmedel inte idealisk. Vid denna tidpunkt kan tre delar slipmedel och en del uppvärmt ister användas för att blanda ihop, och det kommer att bilda en pasta efter kylning. Tillsätt lite fotogen eller bensin vid användning och blanda noggrant.

5 Val av slipverktyg

På grund av den olika graden av skador på tätningsytan på ventilskivan och ventilsätet kan de inte undersökas direkt. Istället används ett visst antal och specifikationer för speciellt tillverkade fejkade ventilskivor (det vill säga sliphuvuden) och fejkade ventilsäten (det vill säga slipsäten) för att kontrollera ventilen. Slipa sätet och skivan.

Sliphuvudet och slipsätet är tillverkade av vanligt kolstål eller gjutjärn, och storleken och vinkeln ska vara lika med ventilskivan och ventilsätet som är placerade på ventilen.

Om slipningen görs manuellt krävs olika slipstavar. Slipstavar och slipverktyg måste monteras korrekt och inte vara sneda. För att minska arbetsintensiteten och öka sliphastigheten används ofta elektriska slipmaskiner eller vibrationsslipmaskiner för slipning.